|
de es kam kara sarqac lini (tipa asel en senc aseq, asum en lragroxnern el grum en) kam el iroq senc en mtacum es mardik
arajin depqum de inch ases? yerkrord depqum
Yete senca asum shou biznesi mji mard nshanakuma hetanosi asacov ira reyting besant kngni yete asenq hakarakn asi tekuz tetev.
stuc hetevuma vor ed tekuz tetev hakarak karciq mexm asac edqan el populyar chi vor kara mardu reyting qci
isk stuc hetevuma vor ndhanur hasarakutyan mej nenc aylandak hakahaykakan tramadrutyunner kam kan, kam el de modaya xosum en eli, tipa arden adata darel eli hayerin atel, amotela chatel, es tipi eli
u iroq el kstacvi vor anonim harcum aneln aveli efektiv klini, bayc de es harcum anoxnerin ho chi hetaqrqrel irakan patker stexcel?
iranc hetaqrqrela HENC ES patker stexcel u karacel en.
te che vor real nayenq u sksen anonim harcumner anel orinak indz tvuma azikneri inch vor mas tshnamabar tramadrvac chi artahaytvi. namanavand xosqi en taracqneric vortex paterazmi ham hot chi hasel
i verjo yete nuynisk artahaytven ed bnakana de kotorvel en, krvel en, edqan paxstakan unen ban, obyektiv patcharner kan namanavand ed patcharneri het anmijakan kap unecoxneri hamar (asenq morquri axjik vaxtin aprela Shushium ban) barda eli chatel hayerin
isk nenc ova patcharneri mej xoranum ? xi hayer patcharneri mej xoranum en vor atum en turqerin ? chnayac im andznakan hamozmamb hayeri mot senc atelutyun chka. aveli hangista bayc de ed ela obyektivoren haskanali, de krel enq, haxtel enq hox en azatagrel karucel ban.
xosqi nenc stacver vor menq krveinq hakarak patker kliner eli. hena turq azgi nkatmamb fanatizmi hasnox baner kan. gitnakanov banov nstac apacucum en vor turq azg chka, vor edi arhestakan miavoruma vor turqian korcanveluya ban man
qyasar ov umic varvaca ed pahna ste eli. menq turqeric varvac enq vorovhetev kotorel en, aziknerin el menq enq kotorel tandzneris chen, aziknern el mezanic en varvac vorovhetev kotorvel en isk turqeri tandznerin chenq vorovhetev kotorel en
nenc vor esi orinachapa
|